Tre matcher har jag spelat och en hel hög otäcka träningar. Vad gäller träningarna har jag inte bestämt mej för om jag tycker sämst om styrketräningarna som är oerhört tråkiga eller fotbollsträningarna som man blir topp tunnor rasande på när man inte klarar av en två meterspass.
Matcherna är således det vi bör lägga vårt fokus på. Den första mot Östernäs var den enklaste, gossarna hade ännu inte blivit torra bakom öronen och var mjuka som ankungar när man tacklade dom. Trots det fick jag ont i hela kroppen samt ett gult kort. Vi vann 2-0. Hammarland var den svåraste matchen och jag rörde egentligen inte bollen alls. Jag missade passningarna, tackligarna, nickarna, nedtagningarna och t om motspelarna när jag blev desperat. Inte ens ett gult kort blev det trots att jag tydligt aviserade mina intentioner i det avseènde för domaren. Vi förlorade 2-1. Eckerömatchen får väl räknas som den roligaste trots att den inte var så rolig som den brukar och att jag bara spelade en halvlek. Ett gult kort blev det när stackars Salle fick sej en åktur och som tur var klarade han sej utan skada. Överlag brukar jag ha lite lösare tyglar när Ivana dömer men inte så denna dag, fast hon höll inte samma höga standard som hon brukar trots att det ingalunda var så illa som några av mina lagkamrater ville få det till.
Det visade sej idag att vi i och med vår seger att vi stod som stolta vinnare av dm seriens div 2 och nästa år kommer vi få möta storheter som MIFK och...Sund! Japp genom Sunds skrällseger mot IFFK hålls Sund kvar på IFFKs bekostnad. Fast om det bara skall vara sex lag med i dm kan man ju undra om det är värt att ha två divisioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar