Jag hade lovat ta i tu med den krigszon som vi i dagligt tal kallar vårt kök nu på morgonen. Efter att jag kört ut alla zick zack kryssande barn, skällt ut en krypskytt som skjutit mej i benet samt skickat Hizbolla ut med komposten kunde själva saneringen börja.
Min tanke var att först plocka ur diskmaskinen för att fylla en ny, men efter en stunds förundran över hur dåligt vår maskin diskar insåg jag att jag glömt att starta den förra gången jag fyllde den. En sanitär oangelägenhet.
Det återstod således att stuva om för att maximera mängden disk och stuva undan den som blev kvar. Mjölk tetror veks och packades, konserv återvinning tömdes och flyttades och där bakom hittade jag kaffebryggaren. Fröjd och glädje! Kaffe är de två viktigaste byggstenarna i mitt närings intag samt 76% av min kostcirkel. Kaffet var slut, grät en stund i smutsdisken. Jag gav mej på köksbordet med stämjärn, pikhammare, tesked och svampborste. Strax innan jag skulle komma ner till bordet hittade jag ett nästan komplett dinosaurieskelett (triceratops).
När köket var klart gav jag mej på sophögen som julgranen lämnat efter sej, denna hög har sedan dess flyttat in under databordet vilket i sin tur inneburit att detta är min första blogg i år som jag skriver utan granbarr i tårna. För att organisera min arbets styrka skickade jag iväg lilla o att hämta sopborsten (ett av ca tio enkla ord och läten han är kapabel att förstå, bland de andra finns glass, godis, kaka, läsk) och lilla a att hämta sopskyffeln. Lilla o återvände förvånansvärt kvickt med det begärda instrumentet medan lilla a tog oproportionerligt länge på sej. Jag började misstänka att hom smitit när hon äntligen dök upp strålande glad med den största skiftnyckel jag någonsin sett i handen. -Här är skiftnyckeln pappa! Var hon hittat den är för mej en gåta då jag inte ens visste att vi ägde en sådan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar